Några rader om klassinnehållet i den peruanska revisionismen

Bakgrundsfakta: Efter att Ordförande Gonzalo greps 1992 tog Feliciano över som ansvarig i centralkommittén i Perus Kommunistiska Parti. Han hade ansvaret till 1999 då han greps efter att han hade överlämnats till polisen av bröderna José och Raul som nu leder hundratals gerillasoldater i det centrala höglandet i Peru. Förmodligen skedde överlämnandet i maskopi med Artemio som i sin tur, fram till i år då han greps, ledde gerillastyrkor i djungelområdet i norra Peru. Fler uppgifter tyder på att deras överenskommelse var att Artemio skulle ta över ledningen för alla styrkor men det hela har slutat med att José har struntat i detta och "kört sitt eget race".

Det finns idag tre olika revisionistgrupper i Peru med personer som har arbetat med Perus Kommunistiska Parti, joségruppen, artemiogruppen och MOVADEF. Men vad är klassinnehållet i de olika grupperna? Svaret på den frågan är att deras politik är uttryck för ett gemensamt byråkratkapitalist-jordägarintresse och att alla tre grupperna har en politik som sammanfaller i centrala frågor. Perus Kommunistiska Parti har alltid sagt att huvudmotsättningen i Peru är massorna - feodalismen och av det följer att man måste resa bönderna för att föra ett folkkrig som omringar städerna från landsbygden. Man skall i detta sammanhang komma ihåg att när maoisterna talar om huvudmotsättning så menar man att det är den motsättning som för tillfället är viktigast och att denna måste lösas först. Det är därför en helt avgörande fråga för hur kampen skall föras.Men vad säger revisionistgrupperna om denna avgörande fråga?

MOVADEF (kallas den 2:a högeropportunistiska linjen av PKP). De säger att Peru numera inte behöver en demokratisk revolution som riktar sig mot imperialismen, byråkratkapitalismen och halv-feodalismen utan att Peru numera behöver en socialistisk revolution. Alltså, de hävdar det råder "nya omständigheter" och att huvudmotsättningen inte längre är massorna-feodalismen. Istället säger de att huvudmotsättningen är folket - "den beroende kapitalismen".

José ledare för en väpnade revisionistgrupp
som kallar sig Perus Kommunistiska Parti och
opererar i centrala Anderna med hundratals
gerillasoldater. Det var han som överlämnade
Feliciano till polisen 1999. Han menar att
hans grupp skall samarbete med godsherrarna
mot USA-imperialismen så att de kan ta upp skatt
av kokabönderna. 

JOSÉ-GRUPPEN (kallas den 3:e högeropportunistiska linjen av PKP). De hävdar att huvudmotsättningen är Nationen - Yankee-imperialismen och att man skall förena sig med godsherrarna mot Yankee-imperialismen (USA). De menar  även att man inte skall bekämpa godsherrarna och halv-feodalismen (kallas i Peru gamonalism efter ordet gamonal som betyder stor jordägare).

Movadef och joségruppens uppfattningar sammanfaller alltså i denna viktiga fråga som handlar om man skall kunna genomföra någon revolution över huvudtaget. De argumenterar alltså bägge för att man inte skall resa bönderna mot godsherrarna. I joségruppens fall är det helt uppenbart att de vill behålla kokabönderna i halv-feodalt slaveri under kokauppköparna (den peruanska militären är ofta uppköpare) så att de skall kunna ta upp skatt av dem precis som Farc gör i Colombia. Detta är inget som de skäms över utan José själv berättar helt öppet om att de tar upp skatt.

Man skall inte bli förblindad av statistik på hur många som arbetar i jordbruket. Oavsett om det är 2 miljoner eller 5 miljoner så måste kommunisterna först och främst arbeta med de allra fattigaste som ofta är livegna bönder och resa dem mot godsherrarna och i förlängningen bygga upp basområden och omringa städerna från landsbygden. Men det förutsätter att man vill genomföra en revolution som gör slut på de grundläggande förtryckande strukturer som folket lider av. Men det är just det som är problemet, revisonisterna har bytt sida och deras teorier är bara ett rättfärdigande av förräderiet.

Bryt 20 års isolering! Rättegången mot Ordförande Gonzalo är ogiltig!

Här är en bild av fängelset på flottbasen Callao där de hävdar
att Ordförande Gonzalo sitter fängslad idag. Som ni ser på bilden så hävdar
de att även Feliciano sitter där. Hur det ligger till i verkligheten
har vi ingen aning om.

Ordförande Gonzalo har nu i snart 20 år suttit isolerad från omvärlden under oerhört grymma förhållanden. Från början satt han i ett fängelse på en flottbasen Callao på några få kvadratmeter utan fönster med ljuset tänt dygnet runt. Maten sänktes ner till honom med en särskild anordning eftersom de var rädda att han skulle kunna påverka vakterna. 

Exakt hur förhållandena är i dag kan vi bara spekulera om men det finns ingen anledning att tro att det har blivit bättre, tvärtom önskar de med stor sannolikt att han skall dö snart. Han lider sedan länge av hudsjukdomen psoriasis som är farlig om man inte får ordentlig behandling och huruvida han idag vid 77 års ålder får någon behandling för sjukdomen vet vi inte.

Mellan 1992 och 1995 åkte sex delegationer ner till Peru och krävde att få träffa honom men ingen av delegationerna fick göra det. 2001 åkte den sjunde delegationen ner till Peru men inte heller de fick träffa honom. 2003 förklarade Perus Högsta Domstol att alla domar som har dömts av militärdomstolar är ogiltiga. Alla som dömts av militärdomstolar, inklusive Ordförande Gonzalo skulle alltså släppts fria. Men ingen av de politiska fångarna eller krigsfångarna släpptes. I stället utfärdade presidenten ett dekret som innebar att Ordförande Gonzalo inte skulle släppas fri avvaktan på en ny rättegång. Att en president överhuvudtaget lägger sig i en enskild rättsprocess brukar räknas som ett allvarligt brott mot den borgerliga demokratins princip om "oberoende domstolar". Perus konstitution från 1979 etablerade t.o.m. att vem som helst har rätt att göra uppror mot en "de facto"-regering som tillsatts genom ett kupp och en kupp är precis vad Fujimori gjorde 1992.

Den andra rättegången som alltså var styrd av presidentdekret och baserad på "brott" som skulle ha begåtts mot Fujimoris kuppmakarregering är ogiltig enligt alla internationella normer. Det finns därför ingen giltig juridisk grund att hålla Ordförande Gonzalo i fängelse. Detta är en viktig politisk fråga som vi måste lyfta i det kommande arbetet.

Vi kräver att Ordförande Gonzalo friges!

Ogiltiga rättegångar
Som vi har skrivit tidigare så är domen mot Ordförande Gonzalo ogiltig av två skäl. Dels har presidenten gått och in och styrt och ställt direkt i processen vilket är ett brott mot domstolarnas oberoende. Enligt maktdelningsprincipen eller maktfördelningsläran skall den offentliga makten i en stat fördelas på olika maktpoler för att dessa ska uppväga och utöva kontroll över varandra i syfte att förhindra maktmissbruk. Maktdelningsprincipen är ett fundamentalt begrepp i moderna parlamentariska demokratier och är en av dess grundvalar. Utöver brotten mot maktdelningsprincipen, som i sig gör domen ogiltig, var det dessutom inget brott att göra uppror mot en kuppmakarregering (som Fujimoris) enligt 1979-års konstitution.

Utöver den första rättegången mot Ordförande Gonzalo i en militärdomstol 1992 hölls under 2000-talet hölls två rättegångar mot Ordförande Gonzalo. Under den första rättegången 2004 ställde han sig upp och ropade slagorden:

"LEVE DEN VÄPNADE KAMPEN!"

"LEVE PERUS KOMMUNISTISKA PARTI!"

"LEVE FOLKETS HJÄLTAR"

"ÄRA ÅT MARXISMEN-LENINISMEN-MAOISMEN!"

En grupp revisionister som arbetar åt USA-imperialismen och de härskande klasserna har bildat en organisation med namnet MOVADEF (Rörelsen för amnesti och grundläggande rättigheter). De verkar öppet i Peru och hela deras verksamhet bygger på idén att Ordförande Gonzalo sedan många år tillbaka förespråkar att kampen skall läggas ner och att man skall be "om förlåtelse". De kallar sig maoister och de menar att de följer "gonzalos tänkande" och demonstrerar på gatorna i Lima med stora bilder på Ordförande Gonzalo. De har tillsammans med underrättelsetjänsten skrivit ihop en bok som de sprider som heter "Puño y Letra". I denna påstås Ordförande Gonzalo argumentera juridiskt varför alla skall få amnesti och han påstås berätta detaljer om sin barndom bl.a. om hur han lämnades ensam av sin mamma. Men hur går MOVADEF:s historier ihop med slagorden som han ropade på rättegången 2004 innan de stängde av ljudet och kamerorna? Det gör det naturligtvis inte och rättegången 2004 måste betraktas som en politisk katastrof för regimen i Peru. Men slutade MOVADEF att predika sina påståenden om Ordförande Gonzalo efter rättegången? Naturligtvis inte. Nu blev det ännu viktigare att övertyga eventuella tvivlare.

Amnesti för militärer, poliser och revisionister?

Alla domarna sparkades efter rättegången 2004 och 2006 hölls istället en ny rättegång där inga meningsyttringar från de anklagade tilläts. Nu säger MOVADEF (kallas LOD eller HOL, den högeropportunistiska linjen, av PKP och flera av deras medlemmar har tidigare varit med i den revolutionära rörelsen) att Ordförande Gonzalo inte vill ha någon som arbetar för hans frigivande. Enligt MOVADEF säger han att "det inte handlar om mig" och att man därför inte skall driva frågan om försvaret av hans liv. Istället skall man driva frågan om amnesti för militärer, poliser och revisionister. Detta resonemang är så klart väldigt passande för den peruanska regimen som hoppas slippa irriterande delegationer (7 stycken har skickats hittills) som kräver att få träffa honom eller kampanjer som lyfter fram hans revolutionära politiska idéer.

Förräderi mot fosterlandet? När tjuvarna skriker, "ta fast tjuven"! 

Den härskande klasserna i Peru och dess stat tar bokstavligen order från USA som under perioder har haft personal som direkt har styrt de peruanska väpnade styrkorna. USA:s militärer opererar fritt i Peru och har fri tillgångar till dess hamnar. Stora delar av ekonomin är i händerna på USA som till en minimal kostnad tillåts tömma landets råvarutillgångar och förstöra miljön i stora områden. Miljarderna flödar ut ur landet samtidigt som delar av befolkningen svälter och tiotusentals barn dör varje år av fattigdomsrelaterade åkommor. En sådan regim, ett sådant styre dömer alltså Ordförande Gonzalo för "förräderi mot fosterlandet". En man som kämpar för att nationalisera alla storföretag och banker och för en jordreform som skulle innebära att alla bönder skulle få en bit och att jordägarnas makt skulle brytas kallar de för "landsförrädare". Det är som när tjuvarna skriker: "ta fast tjuven"!.

Byråkratkapitalismen, en död fråga?

Internationellt är det mycket få i den maoistiska rörelsen som diskuterar vad byråkratkapitalismen egentligen är för något. Ordförande Mao beskrev hur imperialismen utvecklade en särskild sorts efterbliven kapitalism i tredje världen. Denna kapitalism kallade han för byråkratkapitalism. 

Det finns ett begränsat antal texter av Mao som behandlar frågan och Ordförande Gonzalo har i olika skrifter bidragit till att utveckla förståelsen av detta fenomen som faktiskt handlar om det ekonomiska systemet i större delen av världen. En sak som vi kanske inte tänker på är att frågan även handlar om länderna i den svenska inflytelsesfären, t.ex. länderna i Baltikum som inte är självständiga ekonomier utan helt dominerade av utländskt imperialistiskt kapital. I själva verket har tredje världen brett ut sig i Europa med sovjetrevisionismens bankrutt och med detta har även frågan om byråkratkapitalismen bokstavligen krupit närmare oss här i Sverige.

Frågan om att förstå byråkratkapitalismen är mycket viktig för kommunisterna idag. Utan att förstå denna tes kan vi inte heller riktigt begripa världsrevolutionens process och vilken roll kommunisterna måste spela i olika länder. Vi behöver ta tag i detta och till att börja med utarbeta ett ordentligt studiematerial. Vill du vara med?

http://presidentegonzalo.org/document/p_19880000_demrev_eng.html

"Bureaucratic Capitalism. President Gonzalo states that the understanding of this issue is key to the comprehension of Peruvian society. Following Chairman Mao's thesis, he specifies five characteristics:

1. that bureaucratic capitalism is the capitalism that imperialism develops in the backward countries, which is comprised of the capital of large landowners, the big bankers, and the magnates of the big bourgeoisie;
2. it exploits the proletariat, the peasantry, and the petty bourgeoisie and places constraints upon the middle bourgeoisie;
3. it is passing through a process by which bureaucratic capitalism is combined with the power of the State and evolves into state monopoly capitalism, comprador and feudal, from which can be derived that in a first moment it unfolds as a non-state big monopoly capitalism and in a second moment, when is combined with the power of the state, it unfolds as state monopoly capitalism;
4. it ripens the conditions for the democratic revolution as it reaches the apex of its development; and,
5. confiscating bureaucratic capital is key to reach the pinnacle of the democratic revolution and it is decisive to pass over to the socialist revolution.
In applying the above, he conceives that bureaucratic capitalism is the capitalism that imperialism generates in the backward countries, which is linked to a decrepit feudalism and in submission to imperialism which is the last phase of capitalism."