EN SÅNGARES TAL.
En sång och dikt av Jovaldo
(Tryck på knappen ovan, möjligt att hela såmgen inte kommer med i "MusicUploader")
En sång och dikt av Jovaldo
(Tryck på knappen ovan, möjligt att hela såmgen inte kommer med i "MusicUploader")
Här nedan är en dikt av den peruanske poeten och trubaduren José Valdivia Domínguez, känd som JOVALDO. Han var en aktiv sympatisör till Perus Kommunistiska Parti och folkkriget. Han var också en av de närmare trehundra revolutionärer som mördades i den massaker som den reaktionära staten, med Alan Garcia som president, genomförde i de tre fängelserna Lurigancho, El Frontón och El Callao, den 18:e till 19:e juni 1986. JOVALDOs dikter är skrivna av en man som levde för den revolutionära kampen och som dog för den.
HABLA UN CANTOR
Como balas de mi pecho voy a lanzar unos gritos, para que escuchen los sordos y me oigan los malditos. No he nacido felizmente con la boca clausurada, me van a tener que oír con la voz dinamitada. Qué importa cien mil pedazos vuelan aquí mis pulmones, lo importante es que me escuchen los déspotas y mandones. Yo no escribo para hacer una droga de mis cantos, no puedo acallar con risas sufrimientos y quebrantos. La Poesía no es sólo una flor bonita y bella, también es una metralla dando luz como una estrella. No he nacido felizmente con la boca clausurada, me van a tener que oír con la voz dinamitada.
(Hemmasnickrad översättning)
EN SÅNGARES TAL
Som kulor från mitt bröst kastar jag fram mina rop, för de döva att höra att jag lyssnar på de fördömda. Jag föddes inte lycklig med munnen stängd, jag kommer att få höra med rösten sprängd. Vem bryr sig om att mina lungor går i tusen bitar, det viktiga är att jag hör despoterna och diktatorerna. Jag skriver inte för att göra droger av mina sånger. Jag kan inte vara tyst till lidandet och förlusterna. Poesi är inte bara en fin blomma och vackert, det sprider också ljuset som av en stjärna. Jag föddes inte lycklig med munnen stängd, jag kommer att få höra med rösten sprängd.
