söndag 26 juni 2011

Något om Mario Vargas Llosas bok: DÖDEN I ANDERNA

Döden i Anderna utgår från några militärer som har tagit på sig att undersöka försvinnandet av tre personer i en liten by i Anderna där de är posterade. Boken är en ganska bra propagandabok och bitvis underhållande i sina beskrivningar av personer och vidskepelse.

De fattiga infödda och revolutionärerna som är aktiva i området där militärerna är posterade beskrivs som brutala och de står för en galen oförklarlig brutalitet medan militärerna är eftertänksamma och medlidsamma med undantag för ett fåtal rötägg. En bit in i boken får man en känsla av att det finns en underliggande rasism hos författaren och ett allmänt förakt för fattiga. En fattig kvinna i "stoppade kläder" beskrivs t.ex. som en "grotesk fågelskrämma" och infödda i allmänhet framställs som fula. Föraktet kommer till uttryck genom olika karaktärer men det återkommer så ofta att man får känslan av det författarens egen uppfattning. 

En del av boken handlar om hur Folkets Befrielsearmé kommer till en by och sätter upp en folkkommitté och håller en folkdomstol. Utförligt beskrivs vilka fasansfulla grymheter revolutionärerna utsätter helt oskyldiga människor för. Det är helt rikigt att det förekommer våld under den ny-demokratiska revolutionen i Peru och säkerligen är våldet ibland brutalt. Men varför förekommer våldet och vad syftar det till och är det är det rättvist att beskriva revolutionärerna som galningar medan militärerna är eftertänksamma och goda?

Den ny-demokratiska revolutionen syftar bl.a. till att förändra produktionsförhållandena genom att dela ut jorden (som ofta ägs av en liten grupp rika knösar) till dess brukare. Det är ett urgammalt krav som bönderna ställer och som är en av de kampfrågor som man driver och som gör att folket ställer sig bakom revolutionen. Militärerna befinner sig på landsbygden för att hindra detta vilket gör att de får en stor del av bönderna emot sig direkt. Eftersom militären har folket emot sig medan revolutionärerna har folket med sig så blir militärens våld ofta till omfattande urskiljningslösa massmord och folkfördrivningar. Militärerna är på grund av dessa grundläggande förhållanden oftast inte rättrådiga och eftertänksamma, utan grymma, skoningslösa och mordiska. Om man vill ha en allmän förståelse av hur läget är på landsbygden ger författaren läsaren en skev bild.

Kvinnorna i boken verkar mest finnas till för att tillfredställa männen sexuellt. Mario har för övrigt mycket livliga sexuella fantasier som återkommer mer ofta än i någon annan bok jag läst. I samband med att han fick Nobelpriset läste de upp en av hans böcker i radio och jag slogs även den gången av hur stor del av hans berättande som upptas av sexuella fantasier. Det är naturligtvis inget fel att skriva om människors sexuella behov, snarare kan man kritisera hur han gör det. För övrigt spelar just frågan om sexualiteten en viktig roll i demoniseringen av revolutionärerna i boken som sägs hata:
"alla som super och knullar", "äktenskapsbrott, bögar, och prostituerade". Skall jag vara helt ärlig så vet jag inte i detalj hur revolutionärerna ser på dessa frågor men jag tror att några allmänna saker bör förmedlas (även om det kan tyckas löjligt):

-"Supande": Revolutionärerna dricker alkohol och man festar precis som folk gör mest och ofta rejält.
-"Knullande": Revolutionärerna kämpar för genomföra den ny-demokratiska revolutionen, huruvida folk "knullar" är inget som rör kampen för den ny-demokratiska revolutionen.
-"Äktenskapsbrott": S.k. äktenskapsbrott betraktas inte som ett brott, blandar han inte ihop revolutionärerna med katolska kyrkan?  
-"Bögar": Homosexualitet är en privatsak och de personer ur folket som är homosexuella välkomnas i högsta grad till att komma med i kampen för den ny-demokratiska revolutionen. Den macho-kultur och extremistiska ideologi som råder i den gamla peruanska armén är däremot extremt fientlig mot homosexualitet.
-"Prostituerade", tillhör de mest förtryckta delen av folket och tvingas p.g.a. fattigdom som imperialismen har skapat sälja och förnedra sig. De mest förtryckta är de som har allt vinna på revolutionen och många sluter helhjärtat upp i kampen. Att revolutionärna skulle vara hata prostituerade är helt korkat men alltid är det väl någon som tror en "stor författare".

Slutligen, förekommer monstret som kallas pishtaco i en stor del av boken, det är en mördarvarelse som suger fett ur människorna och praktiserar kannibalism. Det beskrivs som en ofta berättad sägen, de senaste årens historier i media är tydligen påhittade för att gömma just militärens avrättningar.

Frank