Vi hävdar att Peru är ett halv-kolonialt land. Vad betyder det?
Det betyder att utländska intressen dominerar Peru ekonomiskt och militärt. Att vi inte hävdar att Peru kolonialt beror på att Peru har politiskt självständighet. T.ex. Peru existerar på kartan som ett eget land, det står ju inte Peru "-en del av det nordamerikanska samväldet under kung Obama". Men den politiska självständigheten tillåts bara så länge de fritt kan kontrolla hela den ekonomiska utvecklingen i Peru, råvororna, exportprodukterna, industrin och bankerna. Det nuvarande halv-koloniala förtrycket av länder i världen är inte mildare än den gamla kolonialismen. Resultatet av det halv-koloniala förtrycket i världen är än värre med mer hunger, hopplöshet och död. Om Peru kan man säga att de säga att framförallt USA "suger själva blodet" ur landet som år efter år kvartstår i ett svälttillstånd. Det är framförallt pga detta halv-koloniala förhållande som vi säger: USA UT UR PERU!
USA är som bekant det land som har störst inflytande, i latinamerika och i Peru. För 90 år sedan efterträdde de england och frankrike som den dominerande utländska makten i Peru. Vad de önskar är att behålla Peru som en källa för råvaror och de vill inte se en utveckling av den inhemska industrin i Peru eller av jordbruket. De mäktigaste finansmännen i USA som utövar ett avgörande inflytande på USAs politik vill inte att det uppstår konkurrenter i Peru som kan ta marknadsandelar från dem. De är också självklart bättre för dem om jordbruket fortsätter att vara outvecklat och inproduktivt så att de kan sälja sina nordamerikanska jordbruksprodukter i Peru.
Den ekonomi som USA utvecklar i Peru med sina företag och den peruanska statens företag och de stora jordägarnas egendomar kallar vi byråkratkapitalism och de peruaner som förvaltar egendomarna kallar vi för byråkratkapitalister. Perus president Alan Garcia är alltså en byråkratkapitalist. Den peruanska ekonomin fungerar inte på samma sätt som ett imperialistisk lands ekonomi. En grundläggande skillnad är att det sammanlagda flödet av pengar huvudsakligen går ut från Peru. Till USA och SVerige går flödet aV pengar i motsatt riktning, hundratals miljarder strömmar varje år in i Sverige och USA som ett resultat av utsugningen av främmande folk. Alltså från Peru till USA forsar en ständig ström av pengar: miljoner dollar per minut, miljarder dollar per år. För några tusental dollar som lämnar Peru, blir ett lik kvar. Några tusen dollar per dödsfall, det är vad imperialismen kostar oss i Peru. Samma förhållande råder i de flesta länder i världen.
Perus president Alan Garcia vann valet 2006 i tävlan mot Ollanta Humala tack vare finansiell och mediauppbackning av byråkratkapitalisterna inom landet och utländska "biståndsorganisationer".
I oktober 2007, la han fram sin politiska strategi som gick ut på att utländska gruvföretag skulle vara huvudkraften i hans sk ekonomiska utvecklingsprogram och som ledde till en brutal avhysning av bönder i Amazonasområdet.
Garcia drev igenom lagar i kongressen i linje med den USA-stödda Free Trade Agreement of the Americas' or ALCA. Han öppnade upp Peru för em aldrig tidigare skådad utplundring av naturtillgångar, arbetskraft, jord och marknader. Sent under 2007 började Garcia att sälja ut stora landområden i Amazonas till utländska energi och gruvföretag. Under denna "öppna dörrens politik" expanderade gruvsektorn snabbt och imperialisterna gjorde stora vinster på de rekordhöga världsmarknadspriserna. De utländska företagen var särskilt nöjda med att Peru har mycket låg företagsbeskattning och fri tillgång till vatten och statligt subventionerad el. Tidigare instiftade regler om miljöskydd togs bort i känsliga naturområden vilket bidrog till den utbredda miljöförstöringen med förgiftade floder och grundvatten, förgiftad luft och jord i de kringliggande samhällena. Gifter fån malmbrytningsprocessen ledde till fiskdöd och gjorde vattnet odrickbart. Gruvdriftverksamheten resulterade i minskning av skogarna och drog undan själva livsförutsättningarna för 10,000-tals personer.
De stora vinsterna av denna uppskruvade imperialistiska exploatering går huvudsakligen till de utländska företagen. Garcia har fördelat en del inkomster av exploateringen bland sina anhängare i bank och fastighetsbranschen, lyxproduktsimportörer och sina politiska medlöpare i Limas muromgärdare och välbevakade överklassområden. Vinstmarginalen för de utländska företagen nådde otroliga 50% och statsinkomsterna uppgick till en 8 miljarder svenska kronor. Detta samtidigt som det saknades fungerande vägar, drickbart vatten, sjukvård och skolor i de områden som drabbats värst av gruvdriften. Dessutom ledde gruvdriften till att kostnaderna för mat och mediciner ökade drastiskt i de näraliggande områdena.
Det betyder att utländska intressen dominerar Peru ekonomiskt och militärt. Att vi inte hävdar att Peru kolonialt beror på att Peru har politiskt självständighet. T.ex. Peru existerar på kartan som ett eget land, det står ju inte Peru "-en del av det nordamerikanska samväldet under kung Obama". Men den politiska självständigheten tillåts bara så länge de fritt kan kontrolla hela den ekonomiska utvecklingen i Peru, råvororna, exportprodukterna, industrin och bankerna. Det nuvarande halv-koloniala förtrycket av länder i världen är inte mildare än den gamla kolonialismen. Resultatet av det halv-koloniala förtrycket i världen är än värre med mer hunger, hopplöshet och död. Om Peru kan man säga att de säga att framförallt USA "suger själva blodet" ur landet som år efter år kvartstår i ett svälttillstånd. Det är framförallt pga detta halv-koloniala förhållande som vi säger: USA UT UR PERU!
USA är som bekant det land som har störst inflytande, i latinamerika och i Peru. För 90 år sedan efterträdde de england och frankrike som den dominerande utländska makten i Peru. Vad de önskar är att behålla Peru som en källa för råvaror och de vill inte se en utveckling av den inhemska industrin i Peru eller av jordbruket. De mäktigaste finansmännen i USA som utövar ett avgörande inflytande på USAs politik vill inte att det uppstår konkurrenter i Peru som kan ta marknadsandelar från dem. De är också självklart bättre för dem om jordbruket fortsätter att vara outvecklat och inproduktivt så att de kan sälja sina nordamerikanska jordbruksprodukter i Peru.
Den ekonomi som USA utvecklar i Peru med sina företag och den peruanska statens företag och de stora jordägarnas egendomar kallar vi byråkratkapitalism och de peruaner som förvaltar egendomarna kallar vi för byråkratkapitalister. Perus president Alan Garcia är alltså en byråkratkapitalist. Den peruanska ekonomin fungerar inte på samma sätt som ett imperialistisk lands ekonomi. En grundläggande skillnad är att det sammanlagda flödet av pengar huvudsakligen går ut från Peru. Till USA och SVerige går flödet aV pengar i motsatt riktning, hundratals miljarder strömmar varje år in i Sverige och USA som ett resultat av utsugningen av främmande folk. Alltså från Peru till USA forsar en ständig ström av pengar: miljoner dollar per minut, miljarder dollar per år. För några tusental dollar som lämnar Peru, blir ett lik kvar. Några tusen dollar per dödsfall, det är vad imperialismen kostar oss i Peru. Samma förhållande råder i de flesta länder i världen.
Perus president Alan Garcia vann valet 2006 i tävlan mot Ollanta Humala tack vare finansiell och mediauppbackning av byråkratkapitalisterna inom landet och utländska "biståndsorganisationer".
I oktober 2007, la han fram sin politiska strategi som gick ut på att utländska gruvföretag skulle vara huvudkraften i hans sk ekonomiska utvecklingsprogram och som ledde till en brutal avhysning av bönder i Amazonasområdet.
Garcia drev igenom lagar i kongressen i linje med den USA-stödda Free Trade Agreement of the Americas' or ALCA. Han öppnade upp Peru för em aldrig tidigare skådad utplundring av naturtillgångar, arbetskraft, jord och marknader. Sent under 2007 började Garcia att sälja ut stora landområden i Amazonas till utländska energi och gruvföretag. Under denna "öppna dörrens politik" expanderade gruvsektorn snabbt och imperialisterna gjorde stora vinster på de rekordhöga världsmarknadspriserna. De utländska företagen var särskilt nöjda med att Peru har mycket låg företagsbeskattning och fri tillgång till vatten och statligt subventionerad el. Tidigare instiftade regler om miljöskydd togs bort i känsliga naturområden vilket bidrog till den utbredda miljöförstöringen med förgiftade floder och grundvatten, förgiftad luft och jord i de kringliggande samhällena. Gifter fån malmbrytningsprocessen ledde till fiskdöd och gjorde vattnet odrickbart. Gruvdriftverksamheten resulterade i minskning av skogarna och drog undan själva livsförutsättningarna för 10,000-tals personer.
De stora vinsterna av denna uppskruvade imperialistiska exploatering går huvudsakligen till de utländska företagen. Garcia har fördelat en del inkomster av exploateringen bland sina anhängare i bank och fastighetsbranschen, lyxproduktsimportörer och sina politiska medlöpare i Limas muromgärdare och välbevakade överklassområden. Vinstmarginalen för de utländska företagen nådde otroliga 50% och statsinkomsterna uppgick till en 8 miljarder svenska kronor. Detta samtidigt som det saknades fungerande vägar, drickbart vatten, sjukvård och skolor i de områden som drabbats värst av gruvdriften. Dessutom ledde gruvdriften till att kostnaderna för mat och mediciner ökade drastiskt i de näraliggande områdena.
