Det uppskattas att "mellan 30 till 50 (tyska företag) var aktiva i Libyen före kriget. Men det var ett svårt land att göra affärer i. Statsägda företag dominerade de flesta områden och regleringar var i bästa fall "rörliga" under Kadaffis ledning. Några företag vänta fortfarande på betalning ..."
Efter otaliga bombanfall så cirklar gamarna över röken från de förbrända kropparna. Tyska de Spiegel skriver om att "Europeiska företag hoppas på storaffärer i Libyen". Var kommer vinsterna att hamna? Hur skall desa affärer finansieras? Imperialisterna (i USA, England, Tyskland, Frankrike, Italien, Sverige mfl) hoppas nu att de största oljetillgångarna i Afrika och det libyska folket som tar upp oljan skall betala alla nya feta kontrakt. Libyen var redan före kriget ett land med kraftigt imperialistiskt inflytande men är det inte uppenbart att kriget har gjort problemet sjufallt värre?
Något om bakgrunden till kriget
När folk säger att "de bara vill åt oljan" i Libyen så visar det att många är på det klara med det grundläggande förhållande som utlöst kriget. USA har den s.k. "energisäkerheten" som vägledande doktrin för sin utrikespolitik. Den går ut på att USAs politiska makt och ekonomi hotas om inte de har kontrollen över oljekällorna och transportrutterna till USA och att de därför måste förinta eller oskadliggöra varje hot mot dessa intressen. Den fruktansvärda konsekvensen av detta förhållande ser vi idag i Irak med ett land i ruiner, 100,000-tals dödade och miljoner flyktingar.
*Central command leder USAs militära styrkor i centralasien
"*Central command:s grundläggande uppgift var från början uttryckt i Carter Doktrinen från den 23:e januari 1980, som stadfäste flödet av olja från Persiska viken som ett livsviktigt intresse för USA. Man hävdade att detta intresse hotades av den Sovjetiska ockupationen av Afghanistan (som började i december 1979) och den närmast simultana uppkomsten av den islamistiska regimen i Iran. President Jimmy Carter sa till kongressen att Washington kommer att använda "alla tillgänglig medel, inklusive militär styrka" för att oljan skall fortsätta flöda." (Blood and Oil s 3, Michael Klare)
Angreppet på Libyen är en fortsättning på detta förhallande, den imperialistiska ekomomins beroende av olja och de enorma profiter som kan hämtas i de länder som har mycket av den. Carterdoktrinen har utökats och de säger numera att "afrikansk olja är av nationellt strategiskt intresse för oss" ... "och den kommer att bli allt mer viktig". (Blood and Oil s 143, Michael Klare)
"Olja ger styrka till militär makt, nationers kassakistor och internationell politik". Olja "betämmer välståndet, ett lands säkerhetsläge och makt för dem som har denna livsviktiga resurs, och tvärtom för dem som inte har den.".
(a.a. s 9. Ur föreläsning som hölls på USAs utrikesdepartement, 2002)
