Några tankar om mötet i Stockholm

söndag 23 september 2012

Några tankar om mötet i Stockholm

Kamrater i ett kvinnofängelse i Peru som firar en
revolutionär högtidsdag. Bilden på väggen föreställer
Ordförande Gonzalo.

De som är intresserade av den revolutionära kampen i Peru har under många år firat den 24:e september med olika föredrag och aktiviteter. Den 24:e september 1992 är den dag då Ordförande Gonzalo höll ett tal som spelades in på film eftersom imperialisterna efter gripandet ville visa upp honom inför samlad media. Talet hölls 12 dagar efter gripandet och finns i sin helhet på film och i nedtecknad form (se föregående blogginlägg).

I och med att gripandet fick allvarliga konsekvenser och att imperialisterna senare lyckades att övertyga många att Ordförande Gonzalo ville lägga ner kampen blev talet särskilt viktigt att föra ut. Det är i detta tal som han för sista gången, fram tills idag, fått tala fritt och han uppmanade så klart alla kamrater att fortsätta genomföra centralkommitténs beslut, dvs att fortsätta folkkriget.

På årets firande hade vi glädjen att få lyssna till ett föredrag från en kamrat från föreningen Ny Demokrati i Tyskland. Kamraterna i Tyskland har i allmänhet långt större kunskaper än oss om vad som händer i Peru och de gör ett viktigt arbete i att hålla möten runt om i Europa och att analysera utvecklingen i Peru och utomlands. Föredraget behandlade kort Ordförande Gonzalos betydelse och hans bidrag till marxismens utveckling och frågan om hans gripande och 20 år av isolering.

"Move heaven and earth to defend
the life of Chairman Gonzalo". Bilden
är tagen i England 2004 men är
med sannolikt målad på 90-talet.

Tyvärr verkar det som om hans tal i sin helhet inte längre finns lättillgängligt på nätet. Det som däremot finns är en kortfilm där Perus f.d. diktator Fujimori pratar och där ett par kortare klipp upp ur talet visas. I filmen säger en känd "senderolog" (en person som utger sig för att vara expert på PKP) att det är "hederligt polisarbete" som ligger bakom att de lyckades gripa honom. Anledningen till de lyfter fram frågan om "hederligt polisarbete" är att Fujimori numera allmänt smutskastas och de vill inte ge honom "äran" för gripandet. Det har kommit fram att det knappast var några vanliga poliser som lyckades spåra upp honom utan att det var diktatorn Fujimoris patruller som genomförde en operation under CIA:s ledning.

http://www.youtube.com/watch?v=bJ8gHreLdgg&feature=related

I ett klipp i filmen säger Ordförande Gonzalo ungefär att man kan döda mannen men inte hans idéer. Det är också vad denna blogg handlar om. Trots att har hållit honom i isolering under fruktansvärda förhållanden i över 20 år så kan de inte stoppa spridningen av hans idéer.

Självklart avslutar vi med slagord just på det sätt som retar den svenska mys-pys-"vänstern" särskilt mycket. Att vara "peru-maoist" eller "terrorist" i ögonen på storbourgeoisien och dess medbrottslingar är självklart inget negativt.

LEVE ORDFÖRANDE GONZALO!
NER MED REVISIONISMEN!

1 kommentar:

Krister19 november 2015 kl. 13:01
Åh korkade mordiska kommunister, det är sällan man stöter på folk som är både onda och korkade men ni passar in. Berätta för mig hur det har gått i Peru, inget vidare va?
SvaraRadera
Svar

Lägg till kommentar

VARNING FÖR HEMSIDAN SOLROJO.ORG!

Hemsidan "solrojo.org" och den svenska "maoistisktforum.org" publicerar dokument från en "centralkommitté" som inte existerar.

För de som följde utvecklingen i Peru så blev det under åren allt mer uppenbart att något hade gått riktigt snett i det område i centrala Peru där PKP traditionellt varit starkast. Peruanska medier skrev om bröderna José och Raul som påstods ha leda gerillastyrkorna. När intervjuer publicerades så visade de sig att dessa män helt övergivit marxismen och i sin borgerliga soppa av revisionistiska idéer så kallar de ordförande Gonzalo för "terrorist". Det finns mycket som tyder på att dessa herrar tog över ledningen över gerillastyrkorna redan 1999 och detta blev med åren allt mer uppenbart då de dagligen nämndes i de peruanska medierna. Trots detta låtsades skribenterna bakom hemsidan solrojo inte om existensen av dessa bröder tills för drygt två år sedan då de mer eller mindre blev tvingade att började skriva om en "vänsteropportunistisk linje". Fortfarande låtsas de som att de finns en fungerande centralkommitté som kämpar för den politiska linje som Ordförande Gonzalo står för. I uttalande efter uttalande har de påstått att folkkriget är starkt och att partiledningen fungerar tillfredsställande. På det sättet lurar folk i Peru som "väntar på att partiet skall komma tillbaka" istället för att ta upp kampen att bygga upp partiet igen. Genom dessa lögner är hemsidan solrojo.org politiskt helt i USA-imperialismens och den peruanska reaktionens tjänst.

Vi hoppades att personerna bakom solrojo.org skulle lägga ner verksamheten när folk runt om i världen har genomskådat dem och istället arbetar med kamraterna i Föreningen Ny-demokrati i Tyskland som återger en riktig uppfattning av läget. Nu har det gått lång tid sedan deras lögner blev allmänt kända men de fortsätter att sprida dem på internet. Vi känner oss därför tvungna att lägga ut denna varning.

Programförklaring för Kommittén för Ordförande Gonzalo

Efter den revisionistiska kuppen i Kina 1976 var Perus Kommunistiska Parti pionjärer i att försvara den revolutionära linjen på världsnivå och efter att ha tillämpat den kinesiska revolutionens erfarenheter i folkkriget i Peru kunde man redan 1982 slå fast att maoismen var en ny etapp av proletariatets ideologi. Den kamp för maoismen, som man också förde på världsnivå, ledde till att den Revolutionära Internationalistiska Rörelsen 1993 antog marxismen-leninismen-maoismen.

Precis som kommunisterna har dragit lärdomar av Pariskommunen, revolutionen i Ryssland, den kinesiska revolutionen och den Stora proletära kulturrevolutionen, så måste världens revolutionärer också dra lärdomar av den peruanska revolutionen som vid sin höjdpunkt hotade den gamla ordningens grundvalar och den nya folkmakten utmanade på allvar borgarklassens och godsägarnas stat. Revolutionärerna står idag på den peruanska revolutionens axlar, vare sig de vill eller inte. För att dagens och framtidens revolutionärer ska kunna dra nytta av erfarenheterna av den peruanska revolutionen, dess framsteg, men även dess bakslag, anser vi att Perus Kommunistiska Partis kamp måste studeras. Många av de viktigaste lärdomarna finns i de dokument som antogs på PKPs första kongress 1988.

Ordförande Gonzalo och större delen av ledningen greps i början av 1990-talet, ytterligare ett hårt slag kom när en grupp revisionister under ledning av bröderna Quispe, med hjälp av militären, iscensatte en kupp 1999 och tog över centralkommittén. Kommunisterna och revolutionärerna kämpar nu för att reorganisera PKP. Ordförande Gonzalo och många andra revolutionära fångar sitter fortfarande fängslade och kämpar under mycket hårda förhållanden. KOG anser att deras rättigheter som krigsfångar måste försvaras och att detta bidrar till att sprida den peruanska revolutionens erfarenheter.