Skall demokrati vara en fin idé som flyger i skyarna eller skall vi fylla den med verkligt innehåll? 6 olika former av folkets makt

Perus Kommunistiska Parti (PKP) etablerade på 80-talet att man under den demokratiska revolutionen måste förstöra den gamla staten och ersätta den med ny politisk makt som kallas folkkomittéer. I dessa väljer och avsätter folket som bor inom en folkkommitté sina egna representanter, det är som vi uppfattar det verklig demokrati. Dessa har utvecklats till 6 olika former. Den 6:e formen som byggdes i städerna är särskilt intressant eftersom det är en fråga som handlar om hur man förbereder upproret i städerna efter att ha omringat dem från landsbygden. 

Demokratibegreppet som det används i allmänt i Sverige är ganska fattigt. Vi behöver en debatt om demokrati, skall det vara en princip som flyger som fin idé i skyarna eller skall vi fylla den med verkligt innehåll? 

1. Folkmaktens organisationskommitté

Detta är den typ man börjar med när man mobiliserar (ung. övertyga) och organiserar massorna för att bygga en folkkommitté. Detta sker inte öppet eftersom den gamla statens styrkor alltid försöker förstöra den nya makten.

2. Folkmaktens reorganisationskommitté

Den här formen använder PKP när en folkkommitté har blivit ödelagd av fienden och måste reorganiseras. Det kan bero på olika saker som t.ex. att den gamla staten har återfått kontrollen över ett område och försöker förstöra den nya makten eller att angivare och infiltratörer har angett de ansvariga kommissarierna för folkkommittéen som sedan har gripits eller mördats.

3. Paralellmaktsfolkkommitté

Denna typ används när den gamla makten inte har förstörts och den nya makten är i uppbyggnad och utvecklar sig.

4. Folkkommitté

Detta är en övergångsform för en folkkommitté innan den övergår till att bli en öppen folkkommitté. En del av folkkommitténs arbete är i detta läge ännu inte öppet.

5. Öppen folkkommitté

I denna typ av folkkommitté existerar den nya makten helt öppet. Som kan ses i i dokumentärfilmen People of the Shining Path som gjordes av brittisk TV (Channel 4) blev den gamla staten fullständigt bortsopad i dessa områden. Det betyder i de flesta fall att godsherrarnas jord blir utdelat till bönderna. Den gamla statens armé, polis och myndigheter fördrivs och byts ut mot den nya statens institutioner. Man bygger upp utbildnings- och sjukvårdsinstitutioner som utgår från folkets behov. Detta gör att många för första gången får lära sig att läsa och skriva. De infödda får möjlighet att lära sig spanska vilket betyder mycket eftersom de i århundraden har förtryckts, isolerats och nedtrycks av okunskap. Många har med den nya makten för första gången fått tillgång till grundläggande sjukvård, hälsosammare kost m.m.

6. Folkkampskommitte
Detta är den typ av folkkommitté som finns i städerna, där man också bygger upp ny makt, men i en mera dold form. Det beror på de stora skillnader som finns mellan stad och landsbygd. Ett typiskt kännetecken för en förtryckt nation, som Peru, är att det finns stora avsides belägna områden som den gamla staten inte har nått intresse för och därför heller inte har en stark närvaro. Dessa regioner har endast betydelse för den gamla staten om det finns mineraler eller annat värdefullt. I Peru ändrade sig detta under åren av folkkrig, så den gamla staten måste ägna uppmärksamhet åt dessa områden. I städerna däremot är bourgeoisien, kapitalet och produktionen koncentrerad och i Peru är detta huvudsakligen koncentrerat till Lima. Som en naturlig konsekvens av detta befinner sig den ledande klassen i revolutionen, proletariatet, där. Här bor även de utfattiga massorna i de stora slumkvarteren som omger staden. Det är framförallt i dessa områden där fattigdomen frodas som man bygger upp makten i form av Folkkampkommitter. Dessa har till uppgift att förbereda upproret som genomförs i revolutionens sista fas när man tar makten i hela landet.

För att förstå den nya maktens betydelse är det avgörande att förstå att det finns en ny politik, ekonomi och kultur som spirar. Man gör slut på det förhållandet att bonden var underkastad godsägaren som på en gång var lagstiftande, dömande och verkställande makt. Bönderna levde under medeltida förhållanden, produktionen var låg och arbetsdagen lång, svälten var utbredd och livslängden kort. Till detta kommer den grova rasism som de infödda är utsatta för. Med den nya staten gör man slut på dessa förhållanden och i stället blomstrar nu folkets makt, folkets ekonomi, politik och kultur. Det är utifrån dessa omständigheter som man måste förstå det enorma stöd som PKP kan åtnjuta. Det är därför som den nya staten har kunnat utvecklas snabbt och har kunnat försvaras.

Vem är Víctor Quispe Palomino?

Det har länge figurerat uppgifter i pressen (sedan 2003?) om att en viss José (Víctor Quispe Palomino) leder en väpnad grupp i Ayacucho (i Peru). Efter att ha pratat med personer som rest i området, senast under förra året, fick vi klart för oss att folket i området säger att det är just en "José" som leder gerillasoldaterna i Ayacucho. Vi har skrivit om detta tidigare och det råder inga tvivel om att denna grupp i grunden övergett kampen för den demokratiska revolutionen och leder den på avvägar. Vi hoppas att de som följer linjen och principerna från Perus Kommunistiska Partis första kongress (1988) lyckas att återta kontrollen i Ayacucho och möjligen på andra håll men det verkar som om denna grupp har haft lång tid på sig att befästa sitt inflytande och tid skola medlemmarna i sin världsåskådning. Ett av lågvattenmärkena i deras uppfattning är att de säger att "Gonzalo är terrorist". Vi undrar hur de definierar detta eller är det numera ett populärt skällsord? Vi återkommer med mer information om vad de står för.

Varning för den eritreanska "oppositionen"

Tewelde Gebreselassi som är ordförande för "en av de mer inflytelserika" oppositionsgrupperna, Democratic Alliance (EDA) menar att det "internationella samfundet" (läs:USA och andra Natoländer) måste "intervenera" i Eritrea. Eritrea är ett land som inte är vidöppet för amerikanskt kapital och som försöker närma sig imperialistmakten Kina. USA försöker att med alla medel se till att de har "vänligt sinnade" regimer i alla länder i Afrika. Regimen i Eritrea måste alltså bort. Hur stor del av Eritreas befolkning som måste dö för att stilla de amerikanska monopolkapitalisternas profithunger återstår att se. De direkta och indirekta dödsoffren vid ett imperialistiskt anfall på Eritrea kommer att kunna räknas i procent av befolkningen. Om så sker så kommer Carl Bildt slicka sig runt munnen och äta en mazarin samtidigt som han stämmer av med storebror i Washington hur kriget och media skall skötas. Kanske kan USA få igång eller inflytande över ett uppror under en pro-imperialistisk ledning också i Eritrea? Kommer bombvänstern i så fall att jubla och vad skall vi göra?  

Arbetet med studiematerialet fortskrider

Vi tagit krafttag i arbetet med studiematerialet och har nu ett rejält häfte. Det saknas dock en del vad gäller analyserna av den senare utvecklingen i Peru och vi uppmanar alla eventuella läsare som har något att bidra med att skicka material till oss (jag är optimist, peruinformation@yahoo.se) eller länkar, förslag på litteratur m.m. Vi skulle vilja läsa mer detaljerad information om den röda fraktionen, analyserande material om Humala, Palominogruppen, Artemiogruppen, Movadef, utvecklingen av de s.k självförsvarskommittéerna, förslag på bilder och statistik m.m. Vi tar tacksamt emot flygblad som spridits i Peru eller utomlands från var och en av grupperna. Utan rejäla studier kan man inte bygga upp en revolutionär rörelse. Vi har lärt oss mycket i arbetet med materialet och framför allt har vi lärt oss att vi är okunniga. Nedan en gammal bild av gerillasoldater som håller en folkskola i Peru. Mannen till vänster ser så arg ut att en trotskistisk grupp har använt bilden på framsidan av ett häfte som svartmålar Perus Kommunistiska Parti (PKP).

Flygbladsutdelning på Rålambshovs sommarfestival

Idag var var vi ute och delade ut flygblad på Latinofestivalen i Rålambshovsparken. Vi hade flygbladet endast på spanska och det gick bra eftersom deltagarna till 95% var spansktalande. Vi var där tyvärr lite för tidigt men folk strömmade till hela tiden och vi fick ut nästan alla flygblad vi hade med oss.

(Flygbladet på spanska igen i förbättrad version -Frank)
¿QUIÉN DECIDE EN TU PAÍS?
NOSOTROS CREEMOS QUE SON LOS ESTADOS UNIDOS

El imperialismo, parece que no ha abandonado el colonialismo después de la segunda guerra mundial. Ellos mantienen el control económico y militar sobre las colonias antiguas. Muchos países, han sido sometidos y saqueados con renovados métodos semicoloniales, bajo diferentes medios políticos, económicos y sociales, valiéndose de agentes profesionales encubiertos y visibles. A través de lo que llaman “apoyo” económico y otras formas, mantienen a esos países como mercados de exportación de capitales; saquean sus riquezas y chupan la sangre de los pueblos. Además utilizan a las Naciones Unidas, como instrumento para inmiscuirse en los asuntos internos de cada país, haciéndolos objeto de agresión económica, cultural y militar. Cuando no pueden dominarlos con métodos “pacíficos”, organizan golpes de estado por medio de actividades subversivas y también recurren a intervenciones armadas directas, sin importarles la soberanía de las naciones.

CÓMO RESOLVEMOS EL PROBLEMA DE LA DEPENDENCIA DE MUCHOS PAÍSES?

Tenemos que expulsar a los imperialistas y confiscar sus grandes empresas, los monopolios (estatal y no estatal), los bancos y todas las  propiedades imperialistas y poner toda la economía, al servicio del pueblo. Pues, la pobreza aumenta, el pueblo pasa hambre y es urgente evitarlo.

Tenemos que terminar el dominio de los terratenientes en el campo. Sin importar lo que dicen los medios de comunicación, comprados por el capital financiero. Millones de campesinos viven bajo la dictadura de los terratenientes en las zonas rurales, por tanto; la propiedad semifeudal debe ser redistribuida y repartida entre los que la trabajan.

Para alcanzar este objetivo, para muchos puede parecer terrible; pero tenemos necesariamente que acabar con el viejo estado capitalista y construir otro nuevo Estado.

De acuerdo a lo mencionado arriba, en los países oprimidos por los imperialistas, la primera etapa de la transformación, se llamaría Revolución Democrática, así como enseñara el Presidente Gonzalo (Dr. Abimaél Guzmán). Como sabemos, fue él, quién inició y desarrolló la guerra popular en el Perú (1980); habiendo establecido en el Primer Congreso del Partido Comunista, la Línea Política General del partido (1988) y condujo al equilibrio estratégico de la guerra popular; en tales circunstancias fue detenido (1992) y aislado en prisión bajo tierra, sin derecho alguno, no obstante su condición de prisionero de guerra y prisionero político. Hagamos causa común para defender la vida y salud del presidente Gonzalo y aprendamos sus enseñanzas.

¡LUCHAR POR LAS REVOLUCIONES DEMOCRÁTICAS EN LOS PAÍSES OPRIMIDOS!

¡CONSTRUIR EL FRENTE ÚNICO ANTIMPERIALISTA!

Debattera på Foro Comunista!

 

http://www.forocomunista.com

På detta forum debatterar diverse folk. Självklart är det många uppfattningar som figurerar i imperialistpressen som sprids via forum som detta. Men eftersom vår uppfattning är så sällan hörd i dessa sammanhang skulle de vara ett gott bidrag om flera av oss gick in i relavanta diskussioner.

EN SÅNGARES TAL.
En sång och dikt av Jovaldo
(Tryck på knappen ovan, möjligt att hela såmgen inte kommer med i "MusicUploader")

Här nedan är en dikt av den peruanske poeten och trubaduren José Valdivia Domínguez, känd som JOVALDO. Han var en aktiv sympatisör till Perus Kommunistiska Parti och folkkriget. Han var också en av de närmare trehundra revolutionärer som mördades i den massaker som den reaktionära staten,  med Alan Garcia som president, genomförde i de tre fängelserna Lurigancho, El Frontón och El Callao, den 18:e till 19:e juni 1986. JOVALDOs dikter är skrivna av en man som levde för den revolutionära kampen och som dog för den.

HABLA UN CANTOR 

Como balas de mi pecho voy a lanzar unos gritos, para que escuchen los sordos y me oigan los malditos. No he nacido felizmente con la boca clausurada, me van a tener que oír con la voz dinamitada. Qué importa cien mil pedazos vuelan aquí mis pulmones, lo importante es que me escuchen los déspotas y mandones. Yo no escribo para hacer una droga de mis cantos, no puedo acallar con risas sufrimientos y quebrantos. La Poesía no es sólo una flor bonita y bella, también es una metralla dando luz como una estrella. No he nacido felizmente con la boca clausurada, me van a tener que oír con la voz dinamitada.

(Hemmasnickrad översättning)
EN SÅNGARES TAL
Som kulor från mitt bröst kastar jag fram mina rop, för de döva att höra att jag lyssnar på de fördömda. Jag föddes inte lycklig med munnen stängd, jag kommer att få höra med rösten sprängd. Vem bryr sig om att mina lungor går i tusen bitar, det viktiga är att jag hör despoterna och diktatorerna. Jag skriver inte för att göra droger av mina sånger. Jag kan inte vara tyst till lidandet och förlusterna. Poesi är inte bara en fin blomma och vackert, det sprider också ljuset som av en stjärna. Jag föddes inte lycklig med munnen stängd, jag kommer att få höra med rösten sprängd.

En bild av läget i Peru (maj 2011)

Texten som ligger bakom denna länk är relativt färsk och ger en bild av läget för revolutionärerna i Peru idag. Bilden som målas upp är absolut inte fullständig och innehåller felaktigheter men den ger en hint om hur allvarlig situationen är eftersom politiska riktningar som vill lägga ner kampen för den ny-demokratiska revolutionen (eller leda den på avvägar) har fått inflytande på olika håll. Alla de tre riktingar som beskrivs i blogginlägget vill lägga ner kampen eller leda den på avvägar och de som fortsätter ordförande Gonzalos linje nämns inte men vi vet att de finns, dock vet vi inte hur starka de är. Vi håller inte med författaren om diverse uppfattningar, t.ex. är det tråkigt att han uteslutande anväder USA-slang och kallar Perus Kommunistiska Parti för "Sendero Luminoso". Det är ungefär som om moderaterna börjar kalla Vänsterpartiet för "nedsläckta gångvägen" och vi skulle börja upprepa det som om det vore världens självklarhet.

Vi är dock inte pessimistiska eftersom vi är övertygade om att historien kräver att de produktionsförhållanden som håller tillbaka produktivkrafternas utveckling måste bort. Den linje som kommer att lösa Perus grundläggande problem med imperialismen, byråkratkapitalismen och halv-feodalismen kommer att segra så småningom men det kräver att man fortsätter att hålla fast vid de viktiga erfarenheter som man summerade på den 1:a kongressen.

I Kina råkade revolutionärerna ut för ett stort bakslag på 30-talet. Wang Ming var en kort period ordförande för Kinas Kommunistiska Parti och hans "vänster”-opportunistiska linje ledde till att de flesta av basområdena på landsbygden bröt samman. De förlorade under denna period nära 100 % av styrkan i de fiendekontrollerade områdena och 90 % av styrkan i basområdena.

Svårigheter är utmaningar som skall övervinnas, så därför välkomnar vi dem till ännu en batalj!

Todos los diarios y periodicos de Perú: "Abimael Guzmán propuso un acuerdo de paz"

"Nosotros debemos proseguir las tareas establecidas por el III Pleno del Comite Central. ¡Un glorioso pleno!, sépase ya estan en marcha estos acuerdos y eso va a proseguir; seguiremos aplicando el IV Plan de Desarrollo Estratégico de la Guerra Popular para Conquistar el Poder, seguiremos desarrollando el VI Plan Militar para Construir la Conquista del Poder, eso va a proseguir. ¡Eso es tarea!, !Eso haremos, por lo que somos¡ y ¡por la obligación que tenemos con el proletariado y el pueblo!"
-El Discurso del Presidente Gonzalo, 24 de setiembre de 1992

Kommande flygblad: (OBS! Flygbladet kommer att översättas till spanska och riktar sig till spansktalande)
Vem bestämmer i ditt land?
Vi tror att det är USA

Imperialismen har sannerligen inte givit upp kolonialismen efter andra världskriget. De har behållit ekonomisk och militär kontroll över de gamla kolonierna och de har i många länder tvingats att ändra sin gamla metod med direkt kolonialvälde och tillgripa en ny halv-kolonial metod för kolonialvälde och exploatering genom att lita till de agenter som de utvalt och utbildat för ändamålet.

Medelst ekonomisk "hjälp" eller andra former håller de dessa länder som marknader för sin kapitalexport, plundrar deras rikedomar och suger blodet ur folken. Dessutom använder de Förenta Nationerna som ett instrument för inblandning i många länders inre angelägenheter gör dem till föremål för militär, ekonomisk och kulturell aggression. När de är ur stånd att med "fredliga" metoder upprätta sitt välde ordnar de till militära statskupper, genomför undermineringsverksamhet och tillgriper även direkt väpnad intervention och aggression.

Hur skall vi lösa problemet med att så många länder är koloniala eller halv-koloniala?

Vi måste kasta ut imperialisterna och konfiskera storföretagen, monopolen (statliga och icke-statliga), bankerna och all annan imperialistisk egendom och sätta hela ekonomin i rörelse för att tjäna folket. Fattigdomen ökar, folk svälter och det är mycket bråttom.

Vi måste också göra slut på jordägarväldet på landsbygden. Oavsett vad som sägs i finanskapitalets media så lever miljoner bönder under godsägarnas direkta dikatur på landsbygden. Den halv-feodala egendomen måste likvideras och jorden delas ut till dess brukare.

För att åstadkomma detta måste vi, hur hemskt det låter för vissa, krossa de gamla exploatörernas stat och bygga upp en ny.

Detta som beskrivits ovan är det som vi menar med den ny-demokratiska revolutionen. Den är demokratisk bl.a. för att folket kommer till makten istället för imperialisterna och deras agenter.

Vi menar att Ordförande Gonzalo (Abimael Guzman), som nu suttit i isoleringscell i 19 år i Peru under askyvärda förhållanden, har mycket att lära oss. Han var i ledningen när man drev fram inledandet av folkkriget för att genomföra den ny-demokratiska revolutionen i Peru 1980 och han ledde arbetet när man sammanfattande erfarenheterna i några viktiga dokument 1988 (1:a kongressen)..

Vi kommer att få ett slut på imperialismens välde men vi måste kämpa för det och vi som är seriösa bör studera erfarenheterna från kampen i Peru och kämpa i Ordförande Gonzalos anda.

KÄMPA FÖR DE DEMOKRATISKA REVOLUTIONERNA I ALLA FÖRTRYCKTA NATIONER!

BYGG UPP DEN ANTI-IMPERIALISTISKA ENHETSFRONTEN!

USA är själv både motor och skurk i kokainhandeln

Under 2010-2011, har det kommit 3 nya böcker på svenska som behandlar kokain. Vi har läst alla 3 och höll ett föredrag på ett medlemsmöte om ämnet. Det ökade intresset för drogen i Sverige beror antagligen på att kokain har blivit vanligare. Detta verkar ha skapat förutsättningarna och det nödvändiga intresset för att sälja 3 tegelstenar inom samma ämne på så kort tid. Intressant är att alla böckerna antyder eller påstår rakt ut att USA är inblandat i kokainhandeln. Detta verkar antagligen otänkbart för många och det kommer att ta tid att få flertalet att inse att världen är bra mycket mer rutten men också vackrare än vad finanskapitalets media förmedlar.

-Kokain: drogen som fick medelklassen att börja knarka och länder att falla samman av Lasse Wierup, Erik De La Reguera.
-Kokain: drogen som erövrade världen av Tom Feiling.
-Cocaina: en bok om dom som gör det av Magnus Linton. 

De är alla 3 läsvärda men Feiling är helt överlägsen vad gäller amerikansk politik och Linton bor periodvis i Colombia och har bra koll på läget där. Wierup och De La Regueras ger bäst överblick över läget i Sverige.

Kokaodling, missbruk och USAs propaganda

Colombia, Peru och Bolivia står för huvuddelen av världens kokabladsproduktion (Colombia, 70%, Peru 20%, Bolivia 10%.). Kokabladen tas från kokabusken som trivs i mager jord uppe i bergen i dessa länder. Genom att mala bladen och blanda med bensin får man kokapasta som bönderna själva kan göra, Efter det måste man raffinera pastan med andra kemikalier i laboratoium för att få kokain. Kokabladen är inte farliga att tugga, det är lite som kaffe, man blir vagt piggare och det är definitivt inte farligt. Trots detta har USA har drivit frågan om knarkklassificeringen av kokan i FN så att den skall få samma status som heroin. Det är ungefär lika logiskt som att knarkklassa kaffe.

För att förstå frågan om varför finns det en omfattande koakinhandel i t.ex. Peru så måste man fråga sig varför det finns en så stor efterfrågan på varan överhuvudtaget. Den enorma efterfrågan i USA (den ojämförligt största marknaden) finns huvudsakligen för att det existerar en enorm arbetslöshet som gör att (förenklat) folk känner hopplöshet och självmedicinerar med droger. Alltså drogmissbruket och efterfrågan beror huvudsakligen på att det imperialistiska systemet förvägrar folket arbete, det är alltså ett problem som som beror på själva systemet som inte kan lösas inom ramarna för det imperialistiska systemet. Diskussionen, om man är för eller mot legalisering, är meningslös, därför att missbruksproblemet inte kan lösas inom systemet.

USA som har det största antalet kokainmissbrukare i världen har deklarerat krig mot knarket och de har haft som politik att periodvis deklarera krig mot ett antal olika fenomen. Under åren har dessa de påstått sig utkämpa följande kamper:

Kampen mot hotet från kommunismen - fram till 1989
Kriget mot narkotikan 1989 - 2001
Kriget mot terrorismen. 2001 - 2011

Dessa begrepp är centrala i USAs propaganda och nödvändiga för att mobilisera de resurser och det opionsstöd som krävs för att föra krig mot folket som t.ex. under "Plan Colombia". Perioderna går in i varandra och propagandan om kriget mot narkotikan inleddes redan under Nixon och fortsatte under Reagan och Bush. Utrotning har sagts vara målet, en utrotning av kokaodlingarna, som sägs vara själva källan till droghandeln. De har angripit kokaodlingar med giftbesprutning och med denna mördande och extremt miljöförstörande åtgärd har de kunnat visa hemmaopionen "resultat". Enorma områden har förgiftats och de senaste 10 åren har en miljon hektar giftbesprutats (Sveriges yta är 41 miljoner hektar), böndernas odlingar av bananer och annan gröda förintas. Den ökända RAND Corporation publicerade 1994 en undersökning som visade att av 4 metoder för att bekämpa narkotikahandeln var operationer i andra länder och giftbesprutning den minst effektiva. Ändå är det det som de satser mest pengar på år efter år. Om någon regering har avvikit från förbuds- och utrotningspolitiken så bestraffas de med ekonomiska sanktioner vilket hände Colombia 1986 och landet sägs ha gått in i en ekonomisk kris som ett resultat av bestraffningarna. Numera har de officiellt gett upp utrotningspolitiken och de hävdar nu att de skall hålla produktionen på en sådan "nivå att den inte blir en samhällsfara" men den är ändå större än någonsin. De ledande politikerna i USA och finanskungarna vet att det kriget mot narkotikan i det stora hela är en bluff och tjänstemännen måste känna till det i varierande grad.

Kampen mot narkotikan är i allmänhet en täckmantel för andra intressen som imperialisterna har

Vilka är då dessa andra intressen?

1. Oskadligöra fientliga politiska rörelser.
2. Bättre kunna plundra länder på råvaror.
3. Göra länder till en bättre marknad för kapitalexport.
4. Göra länder till en bättre marknad för varuexport.

De amerikanska militära aktiviteterna under täckmanteln "kriget mot droger" i Colombia har bl.a. till syfte att skydda oljeproduktionen. Idag är Colombia den sjunde största leverantören av olja till USA och USA får idag en större andel av sin olja från Latinamerika än från Mellanöstern (1). Om det inte vore för farc-gerillan i colombia skulle en ännu större andel av oljan komma från Colombia (1). Den nordamerikanske Kongressledamoten Mark Souder säger att: "Läget är redan instabillt i Mellanöstern. Vi har mer tvingande skäl att engagera oss i Colombia än nästan alla andra delar av världen."

Oljan är fortsatt mycket viktig för den imperialistiska ekonomin, den är som själva smörjmedlet i imperialismens blodomlopp, nästan alla transporter över hela världen är beroende av olja. Den som kontrollerar oljan får också ett kraftfullt utpressningssmedel gentemot andra imperialistmakter, "om ni inte gör som vi säger så får ni ingen olja". Sådana utpressningsmetoder är, tro det eller ej, outtalat eller inte, en naturlig del i den imperialistiska utrikespolitiken.

Amerikanen Stan Goff som utbildade specialstyrkorna i Colombia sa i en intervju 2002:

"den amerikanska allmänheten fick höra, om den fick höra något alls, att utbildningen gällde narkotikabekämpning. Den utbildning jag ledde gällde allt annat än det. Den gick i stort sett ut på att slå ner uppror i moderniserad Vietnamstil. Om någon frågade skulle vi framställa det som narkotikabekämpning, men det enda vi talade om med dem som utbildade förbanden var gerillan".(2)

Maffia är ett missvisande begrepp

När de stora medierna skriver om knarkhandeln så skriver man alltid om "maffian". Men är inte det ett missvisande begrepp? I land efter land från Mexico till Honduras till Panama och Peru har USA genom CIA hjälpt till att sätta upp och konsolidera organisationer som utvecklats till repressiva verktyg och vars underrättelsekontakter i andra länder berett vägen för illegal droghandel. Det är CIA och DEA (DEA är den organisation som officiellt bekämpar droghandeln över hela världen) som utbildar och beväpnar de knarkfinasierade anti-gerilla nätverk som varit avgörande i att öppna och driva olika kanrksmugglingsrutter från Anderna till USA och Europa. Den globala kokainboomen som bara vuxit sedan 1980-talet har alltså möjligjorts tack vare USAs "krig mot narkotikan". De stater som militariserats med drogkriget som argument har ofta utvecklats till bättre knarkexportörer än de var innan resurserna kom på plats som t.ex. i Colombia och Peru och Afghanistan. Det är alltså ingen "maffia" som man brukar använda ordet, det är en verksamhet som drivs av dessa staters själva ryggrad, de väpnade styrkorna. Maffia är alltså ett missvisande begrepp eftersom det antyder att det är något främmande som står i antagonistisk motsättning till dessa stater, eller rent av hotar deras existens. Den peruanske nobellpristagatren Mario Vargs Lllosa påstår att knarkhandeln är det största hotet mot de förment "demokratiska staterna". Det är falskt. Han vet ju mycket väl att det är just militärerna i hans så kallade demokratiska stat som kontrollerar flera led i narkotikaproduktionen i Peru.

Den amerikanske ambasasdören berättar i Wikileaksdokumentet 09LIMA345 att det är den peruanska armén som sköter transporterna av den nödvändiga kemikalierna för att produktionen av kokainet och det är de som ser till att det färdiga kokainet transporteras iväg till Mexico med hjälp av sina mexikanska kollegor.

Perus Kommunistiska Parti har under åren motverkat kokabladsproduktionen genom föra en politik för att byta ut kokabladsodlandet mot grödor som gör folket självförsörjande och oberoende. USA å sin sida för ett krig mot folket i Peru som de kallar "knarkterrorister". Är det inte en smula orättvist? Det är som när gamen beskyller duvan för att äta as. Vi vet att det är ett faslkt påstående men det vet inte folket i Sverige, vår uppgift är att sprida detta så att alla i Sverige får del av den informationen. Detta syftar till att göra det svårare för USA att fortsätta sin krigöring i Peru och andra länder. Om vi lyckas förmedla detta till många här så kommer det i förlängningen att påverka opionen vilket kommer att väcka tvivel hos deras anhängare och tvivlet nederlagets gode vän.

1. Feiling, s 208.
2. Feiling, s 209.

Världsherraväldets ledningsstruktur

Ok, de har inte riktigt världsherravälde och de kommer aldrig att få det men om man ser en karta hur de har delat upp världen i olika kommando-zoner så får man lätt intrycket att de faktiskt vill styra hela världen. Om man lägger samman det intrycket med vad de faktiskt sysslar med, att upprätta militärbaser och andra militära anläggningar jorden runt så inser man att de lägger ner rätt mycket kraft för att lyckas med det också.

Någon som vill beställa ett brädspel?

En kille som heter Brian Train gjorde för ett antal år sedan ett brädspel som man fortfarande kan beställa. Det verkar som han har satt sig in i frågan och i fått grunden rätt. Av kommentarerna verkar det faktiskt vara roligt att spela. Är det någon som har en slant över?
 

"Shining Path is a game simulating the conflict between .. Maoist guerrillas and the Government of Peru. This guerrilla war started in 1980 and continues to this day. During the game the Sendero player tries to fray the fabric of Peruvian society and replace government power with his own structures."

Frank

En kommentar om vår politik

Det här var från början en kommentar men det är viktiga frågor så jag hoppas att några fler läser detta om det ligger som ett inlägg.

Folket i den mening som avses i inlägget nedan är alla utom monopolkapitalisterna, övriga kapitalister och deras närmaste anhängare. Det är klart att det varierar var folket bor men i t.ex. Stockholm så bor ju det flesta med lägre inkomster i förorter söder och nordväst om innerstan. Att "gå ut i förorten" blir ju i praktiken mer en riktningvisare att ställa emot att "vinna kändisar” eller likande. Erfarenheterna från Vietnamrörelsen spökar i våra huvuden och varje person som tar frågan på allvar borde väl fundera över vad de gjorde som bör tillämpas idag.

Vad gäller enheten så vill vi ha bredast möjliga enhet för den demokratiska revolutionens politik d v s att krossa imperialismen, byråkratkapitalismen och halv-feodalismen. Men enheten får ju inte vara principlös eftersom vi då motverkar vi vårt syfte. Alla som anser att det är rätt att göra uppror mot dessa föhållanden vill vi gärna arbeta med.

Angående Chavez och olika politiska partier i Sverige så tror jag att det är viktigt att rikta kritik och debattfokus mot idéer och inte sikta mot personer och organisationer.

För övrigt har hela debatten mot bombvänstern fört det goda med sig att, några har avslöjat sig som pro-imperialister och viktiga frågor debatteras mera än förut. På Aftonbladets kultursidor pågår ju just nu viktiga principiella diskussioner http://www.aftonbladet.se/kultur.

Jag hoppas att vi kan bidra en smula till debatten men än mer att till att organisera, det är det enda vi har att sätta upp emot imperialisterna och vi är inte särskilt bra på det än.

Frank

Vår politik: Att enas med alla krafter som kan enas, fienden undantagen

Vår politiska målsättning med denna blogg och vår kommande tidning och vår verksamhet överhuvudtaget är att bidra till det fortsatta uppbyggandet en stor anti-imperialistisk rörelse. För att besegra imperialismen på världsnivå, är det nödvändigt att bilda en bred enhetsfront (1), att enas med alla krafter som kan enas, fienden undantagen, och genomföra mödosam kamp, militär såväl som politisk. Vi har här i Sverige en mycket viktig uppgift att vara ett politiskt stöd för de anti-imperialistiska kamperna, att avslöja och på det sätter försvåra de imperialistiska krigen och krigsansträngningarna. Vi tror inte på att det viktigaste är att vinna  ”kändisar” eller vänligt sinnade riksdagsmän eller att vara en "vänlig pådrivare" i förhållande till politiska partier. Om man lägger huvudkraften på detta så blir solidaritetsarbetet ytterst svagt och den anti-imperialistisk rörelsen kan inte växa som den borde. Folket har inget annat vapen än organisationen och vägen framåt måste vara att basera oss på våra egna krafter och arbeta huvudsakligen i förorterna där folket bor. Folket, som vi uppfattar det, utgör över 90 procent av befolkningen i världen. Vi tror att arbetarna, bönderna, studenterna och alla de som vägrar att låta sig förtryckas av imperialismen vill enas sig med oss för de demokratiska revolutionerna i de förtryckta nationerna. Det är dessa som måste organiseras i byggandet av den anti-imperialistiska rörelsen.

 (1) Ordet enhetsfront som vi uppfattar det kan användas antingen i betydelsen "samlandet av de revolutionära krafterna i allmänhet" eller som den demokratiska "revolutionens tredje instrument" (1. Parti 2. Armé 3. Enhetsfront/Ny stat.)

Något om Mario Vargas Llosas bok: DÖDEN I ANDERNA

Döden i Anderna utgår från några militärer som har tagit på sig att undersöka försvinnandet av tre personer i en liten by i Anderna där de är posterade. Boken är en ganska bra propagandabok och bitvis underhållande i sina beskrivningar av personer och vidskepelse.

De fattiga infödda och revolutionärerna som är aktiva i området där militärerna är posterade beskrivs som brutala och de står för en galen oförklarlig brutalitet medan militärerna är eftertänksamma och medlidsamma med undantag för ett fåtal rötägg. En bit in i boken får man en känsla av att det finns en underliggande rasism hos författaren och ett allmänt förakt för fattiga. En fattig kvinna i "stoppade kläder" beskrivs t.ex. som en "grotesk fågelskrämma" och infödda i allmänhet framställs som fula. Föraktet kommer till uttryck genom olika karaktärer men det återkommer så ofta att man får känslan av det författarens egen uppfattning. 

En del av boken handlar om hur Folkets Befrielsearmé kommer till en by och sätter upp en folkkommitté och håller en folkdomstol. Utförligt beskrivs vilka fasansfulla grymheter revolutionärerna utsätter helt oskyldiga människor för. Det är helt rikigt att det förekommer våld under den ny-demokratiska revolutionen i Peru och säkerligen är våldet ibland brutalt. Men varför förekommer våldet och vad syftar det till och är det är det rättvist att beskriva revolutionärerna som galningar medan militärerna är eftertänksamma och goda?

Den ny-demokratiska revolutionen syftar bl.a. till att förändra produktionsförhållandena genom att dela ut jorden (som ofta ägs av en liten grupp rika knösar) till dess brukare. Det är ett urgammalt krav som bönderna ställer och som är en av de kampfrågor som man driver och som gör att folket ställer sig bakom revolutionen. Militärerna befinner sig på landsbygden för att hindra detta vilket gör att de får en stor del av bönderna emot sig direkt. Eftersom militären har folket emot sig medan revolutionärerna har folket med sig så blir militärens våld ofta till omfattande urskiljningslösa massmord och folkfördrivningar. Militärerna är på grund av dessa grundläggande förhållanden oftast inte rättrådiga och eftertänksamma, utan grymma, skoningslösa och mordiska. Om man vill ha en allmän förståelse av hur läget är på landsbygden ger författaren läsaren en skev bild.

Kvinnorna i boken verkar mest finnas till för att tillfredställa männen sexuellt. Mario har för övrigt mycket livliga sexuella fantasier som återkommer mer ofta än i någon annan bok jag läst. I samband med att han fick Nobelpriset läste de upp en av hans böcker i radio och jag slogs även den gången av hur stor del av hans berättande som upptas av sexuella fantasier. Det är naturligtvis inget fel att skriva om människors sexuella behov, snarare kan man kritisera hur han gör det. För övrigt spelar just frågan om sexualiteten en viktig roll i demoniseringen av revolutionärerna i boken som sägs hata:
"alla som super och knullar", "äktenskapsbrott, bögar, och prostituerade". Skall jag vara helt ärlig så vet jag inte i detalj hur revolutionärerna ser på dessa frågor men jag tror att några allmänna saker bör förmedlas (även om det kan tyckas löjligt):

-"Supande": Revolutionärerna dricker alkohol och man festar precis som folk gör mest och ofta rejält.
-"Knullande": Revolutionärerna kämpar för genomföra den ny-demokratiska revolutionen, huruvida folk "knullar" är inget som rör kampen för den ny-demokratiska revolutionen.
-"Äktenskapsbrott": S.k. äktenskapsbrott betraktas inte som ett brott, blandar han inte ihop revolutionärerna med katolska kyrkan?  
-"Bögar": Homosexualitet är en privatsak och de personer ur folket som är homosexuella välkomnas i högsta grad till att komma med i kampen för den ny-demokratiska revolutionen. Den macho-kultur och extremistiska ideologi som råder i den gamla peruanska armén är däremot extremt fientlig mot homosexualitet.
-"Prostituerade", tillhör de mest förtryckta delen av folket och tvingas p.g.a. fattigdom som imperialismen har skapat sälja och förnedra sig. De mest förtryckta är de som har allt vinna på revolutionen och många sluter helhjärtat upp i kampen. Att revolutionärna skulle vara hata prostituerade är helt korkat men alltid är det väl någon som tror en "stor författare".

Slutligen, förekommer monstret som kallas pishtaco i en stor del av boken, det är en mördarvarelse som suger fett ur människorna och praktiserar kannibalism. Det beskrivs som en ofta berättad sägen, de senaste årens historier i media är tydligen påhittade för att gömma just militärens avrättningar.

Frank

Kämpa i hans anda och försvara hans liv!

”Nu är de igång igen med sin personkult, det fungerar inte i Sverige, fattar de inte det?”, tänker kanske någon som råkar läsa det här. Vi har en annan uppfattning. Vi anser att man får lyfta fram ledare och deras gärningar och vi kan och vill inte låtsas som det inte behövs ledare eftersom de ny-demokratiska revolutionerna inte kan lyckas i något land utan dem. Vilket ”platt nätverk” kommer att kasta imperialismen över ända? Inget, om man får tro erfarenheterna av alla de kamper vi har läst om.

I Peru har det sedan 1980 pågått en demokratisk revolution som syftar till att göra slut på imperialismen, byråkratkapitalismen och halvfeodalismen. Ordförande Gonzalo, vars civila namn är Abimael Guzman, började redan på 60-talet att kämpa för att man skulle inleda revolutionen. Efter 12 års folkkrig greps Ordförande Gonzalo den 12:e september 1992 av de peruanska reaktionärerna under USA-imperialismens befäl. Tolv dagar senare, när Ordförande Gonzalo presenterades inför den nationell och internationell media, höll han ett tal som överraskade och skakade om reaktionärerna. I talet sa han att gripandet av honom endast var en ”krök på vägen” och att Perus Kommunistiska Parti (PKP) skulle följa de fastslagna planerna till erövrandet av makten i hela landet. Sedan det ögonblicket har Ordförande Gonzalo inte haft möjlighet att kommunicera med någon. Genom folkkriget försvaras hans liv och på internationell nivå sattes 1992 en stor kampanj i rörelse för att försvara hans liv. Folkkriget har inte stannats upp sedan dess och revolutionen fortsätter genom alla de svårigheter som oundvikligen måste komma på det långvariga folkkrigets väg.

Ordförande Gonzalo är numera (i juni 2011) 77 år gammal och sitter (vad som än påstås i media) sedan gripandet 1992 isolerad och lider av psoriasis. Vi vågar påstå att han efter ett helt liv i kampen för revolutionen inget hellre vill än att vi skall fortsätta kämpa i hans anda. Vi vill ta nya krafttag för att försvara hans liv genom att uppmärksamma hans situation och gärning (det blir svårare för USA-imperialisterna och regimen och folk känner till krigsfångarnas situation). I samband med detta anser vi att man bör passa på att sprida de dokument där hans tänkande och erfarenheterna från folkkriget framförallt finns representerade, d v s dokumenten från PKP:s 1:a kongress 1988. Vår förhoppning är att dessa erfarenheter genom att de allvarligt studeras skall bidra till de ny-demokratiska revolutionerna i andra länder. Vi vet att de aldrig kommer att släppa honom frivilligt och att endast den segrande revolutionen i Peru kan få honom fri men vi skall inte glömma att alla anti-imperialistiska kamper är en och vi är beroende av varandras framgångar. Det är därför kampen för revolutionen i andra länder också en kamp för Ordförande Gonzalos frihet.

Frank

19:e juni, politiska fångar och Röda Hjälpen

I Peru högtidlighåller kamraterna "Hjältemodets dag" den 19:e juni som en dag som visar ståndaktigheten hos partimedlemmar och andra revolutionärer. Efter ha fått information om ett kommande massmord gjorde fångarna i fängelserna El Fronton, Lurigancho och Callao uppror och utkämpade en hård strid och över 400 kamrater dog då, den 19:e juni 1986. Alan García, som även var president vid den tiden, beordrade massmordet som genomfördes genom att de bl.a. sköt med svensktillverkade kanoner från havet och bombade kamraterna (som var mycket sparsamt beväpnade) från luften.
 
"Hjältar" och "hjältemod" är något som i dagens Sverige för många låter märkligt, som något ur en saga. Vi är i Sverige inte så vana vid att människor offrar sig för varandra. Vad handlar hjältemod om? Hjältemod för oss handlar om självuppoffring, att tjäna folket, att oegennyttigt ägna sitt liv åt ett högre mål och när det krävs till och med vara beredd att offra sitt eget liv. Det är ett sådant hjältemod som kom till uttryck under upproret den 19:e juni 1986.

Den 19:e juni är en dag där man uppmärksammar krigsfångarnas och de politiska fångarnas situation. Fångarna får undermålig mat, utsätts för sträng kyla, tortyr m.m (Amnestys rapport 2010 är ett skämt). Det förs hela tiden en hård kamp mot dessa de eländiga förhållanden och periodvis tvingas regimen att göra eftergifter. I Peru genomförs stödarbetet för fångarna genom Socorro Popular (Folkhjälpen) som kämpar utanför fängelserna för att förbättra de inlåsta kamraternas situation. Denna typ av organisationer kom att byggas upp över hela världen när Komintern 1922 beslutade att alla partier skulle "bistå i skapandet av organisationer som ger materiellt och moraliskt stöd till alla kapitalismens fångar i fängelse". I Sverige ägde år 1930 en stor konferens i Stockholm rum där ca 60 valda representanter för olika arbetsorganisationer och arbetsplatser närvarade. Diskussionstemat var den "expanderade fascismen i Finland" och detta möte kom att sätta startpunkten för den svenska sektionen av Internationella Röda Hjälpen. Röda Hjälpen i Sverige arbetade mycket att stödja de politiska flyktingar som flydde undan fascisterna i Finland. 1939 verkar det som organisationen av oklar anledning lades ner.

På olika håll i världen fortsätter kampen för politiska fångar och krigsfångar:

Sverige (i Sverige har 14e maj traditionellt varit högtidsdagen):
-Revolutionära Fronten
-Anarchist Black Cross
-Kåkbladet

Tyskland (i Tyskland högtidlighåller de 18:e mars):
-Rote hilfe

Vi måste fortsätta att uppmärksamma våra kamrater i fängelserna i Peru, t.ex. så skulle vi kunna skicka någon som åker runt  till olika fängelser och samlar information genom att prata med släktingar m.fl. I Sverige behövs det en stark organisation av Röda hjälpen typ. Sverige är ett imperialistiskt land och alla organisationer som utvecklar stödarbete för demokratiska revolutioner i de förtryckta nationerna kommer förr eller senare motarbetas och förbjudas av den svenska imperialistiska staten. Detta beror på att de framgångsrika demokratiska revolutionerna kommer att sätta hela det imperialistiska systemet i gungning, de kommer helt enkelt bli tvugna att agera för att rädda sig själva. Vår organisation har inga kamrater i fängelse idag men ju framgångsrikare vi blir desto angelägnare kommer finanskapitalet och dess stat bli att låsa in oss. För att kamraterna skall härda ut i fängelserna behövs materiellt och moraliskt stöd och därför vill vi gärna bidra till att bygga upp Röda Hjälpen i Sverige.

Lyft frågan med alla som kan vara intresserade!

(Med politiska fångar menar vi fångar som har blivit "dömda för gärningar vars innehåll främst är av politisk, ideologisk art". Med krigsfångar menar vi kamrater som har blivit dömda för "gärningar vars innehåll främst är av politisk, ideologisk art" och som dessutom dömts i egenskap av att vara soldater i Folkets Befrielsearmé.).

En hälsning till kamraterna i Finland!

Vi har lagt till en ny länk till Soumen Uuden-Perun Ystävät som en är en förening som liksom vår arbetar med att stödja den demokratiska revolutionen i Peru. Namnet betyder "Det nya Perus vänner i Finland". "Det nya Peru" syftar på den nya folkmakten som byggs upp på Perus landsbygd och i städernas fattiga förorter. Vår allra varmaste lyckönskningar går till kamraterna i Finland och vår övertygelse att vi tillsammans kommer att stå än starkare och med mera kraft kommer att kunna utveckla stödarbetet.

Frank

Medlemsmöte v 22. Utan kritik och självkritik, ingen livskraftig organisation.

Förra veckans möte hölls i en mycket speciell lokal. Eftersom vi är ganska ovana att hålla möten utanför normala rum så var det en bra träning, organisationen måste ju kunna leva vidare även om det uppstår svårigheter. Mötet inleddes studier av ett nytt avsnitt i studiematerialet som tyvärr inte var tillräckligt genomarbetat och många åsikter lyftes om vad och hur materialet borde förbättras.

När det kom till punkten föredrag visade det sig att föredragen inte hade förberetts enligt tidigare beslut. Detta problem noterades men frågan hoppades sedan helt över utan vidare kommentarer. Hade det inte varit på sin plats med kritik här? Kan vi överhuvudtaget bygga en livskraftig organisation utan kritik och självkritik?

Utan en aktiv ideologisk kamp kan en revolutionär organisation inte utvecklas och kommer att förfalla. Vår uppfattning ställer vi mot liberalismen som förkastar den ideologiska kampen, håller på en principlös fred, stärker den individualistiska tendensen och framkallar politiskt förfall. Att utveckla organisationen kräver att vi strävar efter att tendensen förblir att medlemmarna kämpar för att sätta kollektivet före individen, att sätta de politiska uppgifterna före trötthet, leda, avundsjuka, personligt agg m.m. Begångna misstag måste avslöjas utan hänsyn till någons känslor; det är nödvändigt att det som varit dåligt analyseras och kritiseras. Syftet med att avslöja misstag och kritisera brister är, liksom då en doktor kurerar en sjukdom att rädda patienten och inte att "doktorera honom till döds". Vi kan aldrig lyckas om vi bara släpper oss själva lösa och piskar på honom. När man behandlar en ideologisk eller politisk sjuka, får man aldrig gå hårdhänt och förhastat tillväga utan måste inrikta sig på att "bota sjukdomen för att rädda patienten", vilken metod är den enda riktiga och verksamma.

Ett kort anförande hölls dock om den "röda fraktionen" som de kamrater med ordförande Gonzalo i spetsen kallades som arbetade som öppen fraktion inom Perus Kommunistiska Parti som bestod av flera olika fraktioner på 60- och 70-talet. Den röda fraktionen arbetade hårt i många år för att ena alla som ville kämpa för att genomföra den demokratiska revolutionen. Det finns bara ett fåtal tillförlitliga källor på området men vi hoppas kunna lösa detta med ett nytt djärvt initiativ. Ett mer utförligt föredrag skall komma framöver och tanken är ju att föredragen skall användas till nya förbättrade stycken i studiematerialet.

Vidare diskuterades förberdelserna inför valbojkotten, det fortsatta arbetet med tidningen. Sånger sjöngs och pengar samlades in.


Frank

Inspiration till en mer levande universitetsmiljö i Stockholm, Uppsala och Lund etc.

Så här dekorerade kamraterna på "Universidad Nacional del Centro"( i Junín) lektionsalarna på 90-talet.

Rapport från dagens valbojkott

Idag höll den gamla peruanska staten den andra omgången av presidentvalet på Södermalm i Stockholm. Vi å vår sida genomförde en flygbladsutdelning i anslutning till vallokalerna under parollen: Rösta inte! Gå inte i borgen för de borgerliga valen! Det var dag av kamp och för oss som uppskattar kamp var det en dag att minnas.

Varför gjorde vi detta?

Därför att vi inte vill att folket skall sätta sina förhoppningar till den ena eller andra USA-marionetten (ja även Humala se flygbladet) utan kämpa för att genomföra den demokratiska revolutionen. Syftet med den demokratiska revolutionen är som bekant att göra slut på imperialismen, byråkratkapitalismen och halv-feodalismen. Valen tjänar till att kanalisera folkets missnöje in i det parlamentariska spelet och motverkar uppfyllandet av den demokratiska revolutionens målsättningar. Dessa målsättningar som kommer att uppnås när den nya staten, den ny-demokratiska Folkrepubliken under formering, omfattar hela landet. Denna den nya staten som vi stödjer byggs främst upp på landsbygden men även i städerna. Vi liknar den gamla staten vid en helt utsliten sko. Vad gör man med gammal utsliten sko?

Den gamla peruanska staten gjorde tre försök att slå ner vår manifestation.

Försök 1.
Tre inhyrda vakter i kostymer kommer och river ner affischer mitt framför våra ögon. Syftet med detta var att sätta igång ett bråk som skulle sluta med att polisen förde bort oss. Viss kalabalik uppstod när kamraterna ställde sig ivägen för vakterna. På bilden syns den enda peruanska vakten av totalt fyra vakter som visade sig under dagen. Denna man hade fått i uppgift att riva ner affischerna och han verkade inte trivas i sin roll.

Försök 2.
En valarrangör kommer fram till oss och börjar tala högt på svenska om hur otäcka revolutionärerna i Peru är. Syftet med detta var att försöka demoralisera de av oss som var "dumma svenskar" och som inte har förstått hur allt egentligen ligger till. Han började skrika allt högre och uppmanade en kamrat att slå honom på käften och började gasta om "bögar". Återigen ett försök att ställa till bråk, alltså. Vi å vår sida började efter ett tag ropa slagord och när alla ropade i kör började han lunka iväg. Mannen med blå skjorta till vänster på bilden är provokatören.

Försök 3.
Valarrangörerna ringer till polisen och säger att vi har fysiskt har hindrat personer från att gå och rösta. Två polisfordon kommer och fyra av poliserna hoppar ut och deklarerar att de är skyldiga att se till att det peruanska valet kan hållas. Vi hindrar ingen enskild person från att gå att rösta eftersom vi anser att man måste samtala och övertyga och att man aldrig får tvinga folket till något.

Dessa försök lyckades alltså inte och vi avslutade manifestationen långt senare efter att ha delat ut några hundra flygblad på spanska. En del av de som gick för att rösta var arga men många fler var glada att se oss och vi hade många givande diskussioner. Det som var karaktäristiskt för den gamla statens män och alla andra vänner av USA-imperialismen är att de inte vill diskutera politik. Varför? För att de deras politik strider mot folkets intressen och de inte kan vara ärliga. Det är just därför vi alltid skall göra det. Dagens manifestation visade oss än en gång att folket vill inte ha imperialismen, den har gjort sitt helt enkelt. 

En härlig dag avslutades och detta med en skål i en park!

Övriga bilder

Någon sympatisör till folkets kamp i Peru hade tagit tillfället i akt och målat
ett slagord på vägen till  vallokalen

 

Innehållet i flygbladet på svenska (ej en fullständig översättning)

Rösta inte! Gå inte i borgen för de borgerliga valen!

Två kandidater, två ansikten, men ingen av dem kommer att lösa Perus problem. De grundläggande problemen för Peru är inte vilken person som ska vara ansiktet för den ruttna reaktionära staten, utan den halvfeodala och halvkoloniala karaktären på samhället. Denna karaktär är upphovet till de svårigheter som det peruanska folket upplever dagligen. Detta är grunden till arbetslösheten, till fattigdomen, till kriminaliteten, till korruptionen, till luftföroreningarna, till folkmorden, till att miljoner måste fly sitt hemland i jakt på ett bättre liv, till den eftersatta infrastrukturen, till jordbrukets förfall, etc., etc. . Ingen av kandidaterna vill rubba det minsta på dessa förhållanden.

Vi känner alla Keiko Fujimoris bakgrund, hon är uppväxt i SINs bunker, hon såg hur sin far och Montesinos planerade folkmord, som i La Cantuta och Barrios Altos. Hon vill återupprätta den regim som inledde den hejdlösa utförsäljningen av landet, som kontrollerade all media, som upplöste parlamentet och lät USA ta ledningen direkt i undertryckandet av folkets uppror. Under hennes far ökade tillväxten, men vi vet alla vem som blev rika medan folket fallit ner i en spiral av allt större fattigdom.

Ollanta Humala försöker framställa sig som en ”vänsterman”, men varken i hans partiprogram eller vallöfte finns ett ord av verklig förändring av de plågor som drabbar den peruanska nationen. Han säger själv att han kommer att hålla fast vid alla avtal och löften som den härskande klassen har givit sina utländska herrar, som t.ex. TLC med USA. Ollanta är samme servile tjänare till imperialismen som när han under namnet kapten Carlos mördade, våldtog och torterade bönder i det s.k. ”kontrasubversiva” kriget. Kom ihåg att även Fujimori, Toledo och tidvis Alan Gracia har framställt sig som folkets och de fattigas representanter.

De enda lösningarna är att utrota feodaliteten i grunden, att göra den peruanska nationen till herre i eget hus genom att kasta ut imperialisterna och att skapa ett nytt Peru där folket har makten och inte klickar från de reaktionära klassrna. Detta kan endast göras genom att utveckla folkkrig över hela det peruanska territoriet, och genom att expropiera imperialismen, feodalismen och storbourgeoisiens egendom. Vem som än blir utsedd till president för den gamla staten kommer de att fortsätta samma politik som sina föregångare, för grunden till politiken ligger inte i personer utan i systemet. Låt dem inte använda din röst för att ge legitimitet åt utplundringen, förtrycket, folkmordet och lögnerna.

De bedrar folket, låt det inte ske i ditt namn!

De utplundrar folket, låt det inte ske i ditt namn!

De förtrycker folket, låt det inte ske i ditt namn!

De mördar folket, låt det inte ske i ditt namn!

SKDRP




-Frank

¡NO VOTAR! ¡NO AVALAR LA FARSA DE LAS ELECCIONES BURGUESAS!

Detta är ett nytt flygblad som kommer att delas ut som en del av valbojkotten.

Nuevamente el viejo estado peruano, pretendiendo renovar su gastada careta, presenta dos candidatos (Keiko Fujimori y Ollanta Humala), dos sirvientes, dos incondicionales del sistema. Uno de ellos, con pequeñas diferencias en sus planes de gobierno; pero con la venia de sus patrones nacionales y amos imperialistas; representará los intereses de los poderosos y estafará otra vez al pueblo, con algunas migajas de consuelo; pero con mucha demagogia.

Siglos de subdesarrollo, de pobreza, de hambre, miseria; no han podido ser solucionados con ningún recambio periódico de gobernantes civiles o militares, quienes se han caracterizado además, por ser ladrones, corruptos, vendepatrias y genocidas; a menudo avalados incluso por los encallecidos revisionistas que haciendo  de taparrabos del sistema, presentan a sus candidatos favoritos como una opción hipócrita, llamándolos, “el mal menor”.

Dos candidatos, dos caras; pero la solución de los problemas del Perú no yace en la voluntad de dos indivíduos. Pues el problema fundamental es la naturaleza y el caráter de la sociedad peruana, donde se desarrolla un capitalismo burocrático de bases semifeudales y semicoloniales, sujeto a los intereses de los consorcios internacionales y principalmente al imperialismonorteamericano, contando con la complicidad de la burguesía nativa. Esta característica es la razón de las dificultades que el pueblo padece. Esta es la causa de todos sus males, el desempleo, el subempleo, la pobreza, la criminalidad, la contaminación del ambiente, etc.y el hecho que miles de sus ciudadanos tienen que huir de su patria en búsqueda de una vida mejor.

Todos conocemos antecedentes de Keiko Fujimori, ella creció en el búnker del SIN, viendo cómo su padre y Montesinos saqueaban el dinero de los peruanos, remataban al país y planeaban genocidios, como el de La Cantuta, Barrios Altos, Canto Grande, etc. .Ahora ella ha devenido en cómplice, mafiosa y ladrona, disfrutando sin rubor,dinero mal habido; y para colmo, quiere restaurar el régimen que inició su tirano padre,quien permitió a los EE.UU. tomar la dirección en el aplastamiento de la rebelión popular. Bajo su padre,el crecimiento económico aumentó; pero todos sabemos quiénes se volvieron ricos, mientras las mayorías han descendido a mayor pobreza.

Ollanta Humala, aparenta ser nacionalista o de izquierdista; pero ni en su programa político o en sus promesas electorales hay una palabra sobre un cambio real para eliminarlas plagas que afectan al país. Con cinismo inaudito afirmó mantener todos los acuerdos y promesas que la clase dominante ha implementado bajo designio de sus amos extranjeros, como la TLC. Ollanta, es el mismo sirviente de la burguesía local ydel imperialismo; como todos sabemos, asumiendo los planes de genocidio delas reaccionarias Fuerzas Armadas, y  bajo el nombre de capitán Carlos; tomó parte activa en la represión sangrienta contra humildes campesinos durante la guerra contrasubversiva.

Por ello, el reemplazo de gobernantes en éstas elecciones, ni las que vendrán bajo éste sistema, no constituyen real cambio para que la nación peruana, su pueblo, sean dueños de su propio destino y hacen por tanto; necesarias eliminar desde sus bases, la semifeudalidad, el capitalismo burocrático y el dominio del imperialismo principalmente yanqui; y crear un nuevo Perú, un nuevo estado, pujante y soberano.Y ésto solamente se podrá conseguir mediante guerra popular sobre todo el territorio peruano.

Somos testigos que el sueño histórico de la rebelión popular, fue plasmado por el Partido Comunista del Perú, dirigido sabiamente por el presidente Gonzalo (Dr. Abimael Guzmán); cuya detensión ha implicado un recodo a superarse, y tenemos esperanza que remontará más temprano que tarde.

Pueblo peruano, no dejes que utilizen tu voto para legitimar las mentiras,el saqueo, la corrupción, la represión.
Ellos engañan al pueblo -  no dejes que ocurra bajo tu nombre!
Ellos saquean al pueblo – no dejes que hagan bajo tu nombre!
Ellos oprimen el pueblo – no dejes que ocurra bajo tu nombre!
Ellos asesinan el pueblo – no dejes que cometan bajo tu nombre!
Abajo la farsa electoral implementada por la burguesía peruana y apadrinada por el imperialismo yanqui !

Comités de Apoyo a la Revolución Democrática en el Perú
Suecia, 04 de Junio del 2011

-

Nu fortsätter vi valbojkotten! NO, VOTAR!

USA-imperialisterna och den peruanska regimen kommer på söndag den 5:e juni att hålla en andra presidentvalsomgång. Syftet med valet är att kanalisera folkets missnöje in i den gamla statens byråkratiska struktur. Det peruanska folkets problem beror som bekant på  imperialismen, byråkratkapitalismen och halv-feodalismen. Inget val i världen rubbar dessa problem, tvärtom så tjänar valen till att förstärka problemen därför att en del sätter sitt hopp till de "folkvalda" istället för att kämpa. Här nedan är information om tid och plats för valen:

"Este mensaje es para informarles que la segunda vuelta de la Elección Presidencial 2011 se llevará a cabo el domingo 5 de junio del presente, de 08:00 am a 16:00 pm, en los mismos locales en los que se realizó la primera vuelta:
- En Estocolmo: Åsö Vuxengymnasium, ubicado en Blekingegatan 55, 118 94 Estocolmo (estación de tren más cercana: Skanstull).
- En Malmö: Hotel RadissonBlu, ubicado en Östergatan 10, 211 25 Malmö."

Alla som vill bidra till valbojkotten är välkomna att kontakta oss på:
peruinformation@yahoo.se

"Valmarkanden 1985"

Frank